That´s it.
Nu har jag sovit ut efter helgens bravader.
Fredagen var Fet med stort F. Det finns grymma och duktiga ungdomar så det betydde disco. Kan det bli annat än succe när dessa är inblandade?? Nop. Vi som var lite äldre och var där hade också vädigt roligt och det är nästan så att man vill spola tiden lite tillbaka=)
Gårdagen inebar chill, för att sedan dra vidare till Globen. NHL väntade på mig och Isabelle och vi tackade inte nej till det.
Folk överallt, förvånandsvärt mycket amerikaner,
som inte ens behövde öppna munnen för att man skulle förstå att de var amerikatter.
Det största jublet ägde rum då Mats Sundin kom ut på isen och "invigde" matchen på röda mattan.
Mäktigt är ordet.
Men det var andra nationaliteter än amerikans där,
bakom oss hade vi "röe pölse- folk" och en rad ovan de satt "salut" människorna.
Vilket var väldigt skrattretande, för det enda jag kunde höra var:
"san loooie, heme i denmarrk har vi ikke så god spil."
Men det jag ändå la märke till mest var:
-"deux points", de sa säkert inte det men det är fan det enda jag hör när folk talar franska..
All blandning fick mig att tänka lite längre. Jag har svårt för vissa språk och dialekter. Tänk er att dejta en tysk:
-Wie gut sind Sie heute Abend! ( vad fin du är ikväll)
eller en slemmig fransman som säger:
- Je vais vous conduire ce soir au pays des rêves!
(Ikväll ska jag ta dig till drömmarnas land!)
Ska man gå steget längre så skulle det kunna låta:
-Ohh, ich werde jetzt!!
eller
- Ohh, je vais maintenant!!
(dessa betydelser får ni lista ut själva..)
Detta innebär att jag alltid aktar mig för tyskar och fransmän, jag blir på något sätt lite äcklad..
Fast å andra sidan kanske man inte riktigt behöver tänka på detta vis,
men va fan ibland kan man bara inte styra över sina tankar=)
Fick just ett erbjudande eller mer eller mindre ett hot om att följa med och glida skrillor.
Det känns sådär, men vafan ibland kanske man ska ställa upp för laget och ge dem ett gott skratt.
Kan inte minnas sist jag hade skrillor på mig så jag kommer kräla efter sargen för att då och då ramla och slå mig.. Men ett gott skratt förlänger ju livet så!
Fredagen var Fet med stort F. Det finns grymma och duktiga ungdomar så det betydde disco. Kan det bli annat än succe när dessa är inblandade?? Nop. Vi som var lite äldre och var där hade också vädigt roligt och det är nästan så att man vill spola tiden lite tillbaka=)
Gårdagen inebar chill, för att sedan dra vidare till Globen. NHL väntade på mig och Isabelle och vi tackade inte nej till det.
Folk överallt, förvånandsvärt mycket amerikaner,
som inte ens behövde öppna munnen för att man skulle förstå att de var amerikatter.
Det största jublet ägde rum då Mats Sundin kom ut på isen och "invigde" matchen på röda mattan.
Mäktigt är ordet.
Men det var andra nationaliteter än amerikans där,
bakom oss hade vi "röe pölse- folk" och en rad ovan de satt "salut" människorna.
Vilket var väldigt skrattretande, för det enda jag kunde höra var:
"san loooie, heme i denmarrk har vi ikke så god spil."
Men det jag ändå la märke till mest var:
-"deux points", de sa säkert inte det men det är fan det enda jag hör när folk talar franska..
All blandning fick mig att tänka lite längre. Jag har svårt för vissa språk och dialekter. Tänk er att dejta en tysk:
-Wie gut sind Sie heute Abend! ( vad fin du är ikväll)
eller en slemmig fransman som säger:
- Je vais vous conduire ce soir au pays des rêves!
(Ikväll ska jag ta dig till drömmarnas land!)
Ska man gå steget längre så skulle det kunna låta:
-Ohh, ich werde jetzt!!
eller
- Ohh, je vais maintenant!!
(dessa betydelser får ni lista ut själva..)
Detta innebär att jag alltid aktar mig för tyskar och fransmän, jag blir på något sätt lite äcklad..
Fast å andra sidan kanske man inte riktigt behöver tänka på detta vis,
men va fan ibland kan man bara inte styra över sina tankar=)
Fick just ett erbjudande eller mer eller mindre ett hot om att följa med och glida skrillor.
Det känns sådär, men vafan ibland kanske man ska ställa upp för laget och ge dem ett gott skratt.
Kan inte minnas sist jag hade skrillor på mig så jag kommer kräla efter sargen för att då och då ramla och slå mig.. Men ett gott skratt förlänger ju livet så!
Kommentarer
Trackback