Sart drar vi till du vet där man bor länge.

Känslan inom mig kan relateras till: barnet dagen innan julafton,
väntan innan det där viktiga samtalet ringer upp eller sekunderna innan ligget tar fart.
Ni vet den, vi har alla vart där någon gång, den där förhoppningsfulla känslan.
Den spritter i min kropp.
Imorn drar vi på Peace and Love.
Fem dagar av total ansvarslöshet tillsammans med folk man tycker om,lyssnandes på musik i världsklass i ett hav av främlingar.  Typ.
 
Ledorden är klara:
”Det smakar plast, rök och sprit i din mun,
och när du pratar verkar du jättedum och du är alldeles för ung.
Men det får duga inatt för båda vet att det här betyder ingenting!”

Nu kör vi!
  



P&L 10.


...är som baken, delad.

Känns som det är en kluven period.
Så mycket man vill, så mycket man tänker och fantiserar..
Men när solen och blommorna kommer känns det ju så bra, som om att man på nå vis helt plötsligt bara nöjer sig med allt. Fast man egentligen inte gör det.
Samtidigt så är det ju så jädra underbart att känna sig nöjd med livet.
Gaaaahhhh.
Kluven alltså.
……………………………..
Don´t let me make the same mistake again
Please don´t let me make the same mistake again
please don´t let me make the same mistake again
Don´t let me make the same mistake again
I´ve never felt this lost before and the world is closing doors
I never wanted anything more.
……………………………..

Det verkar jus å deppigt, fast det är ju liksom inte så deppigt,
fast det är det ibland fast liksom oftast inte.
dagens tecken får bli ett ”?”.


Nu kallar hälsokontroll, wiihhhoo vad jag längtat! =)


Snart är det dags igen. Det är en längtagrej om nått!


Daaaahhh

I söndags var det filmen ”the next three days” som rullade för oss i vår filmklubb.
Där var låten ”mistake” med Moby med.
Nu har låten ”mistake” med Moby vart med mig i två dagar.

Idag är en ”inte orka jobba vid datorn dag” och det enda jag ska göra till klockan 18.00,
då ett gäng ungdomar kommer på möte, är att sitta vid datorn och jobba.
Var det nån som sa I-landsproblem??
Gaasch jag skiter i det, ibland måste man få ha dem också!

Tjolahopp.

Don´t hug me this way, don´t touch me this way
don´t hug me again, don´t hug me again.


Jag kan inte skilja på

Jag känner att det är vår på g.
Igår blåste vårkänslorna rätt in i hjärtat,
helt underbart och rentutsagt livsfarligt.
Skulle fan kunna gift mig med vem som helst,där och då.
Totalt kär i hela situationen.
Men jag gillart på nå vis, hela kroppen liksom spritter!


Idag är en "ledig" dag. Bara data- och mailjobb än sålänge och där får det stanna idag.
Nu blir det en sväng ut i "försöket till vår".


Melissa Horn säger:
Det är dags att tänka efter, och jag vill inte följa med.
Jag säger:
Då är vi två.
Jag kan liksom inte heller skilja på...

Elvis has left the building.!





Ju fulare man är, desto roligare har man. Snap!


Ge mig guldbruna ögon då!

Just idag skulle jag vilja ha guldbruna ögon!



Helgen har vart perfekt, superkul jobbdag i lördags, kvalitetstid med älskade människor,
Eskilstuna-äventyr, Danny,  men något saknas..
Solen var det ja!
Shit vad jag längtar efter dig nu!



"..Sen syr jag ett täcke av alla trasiga moln
för att stoppa om dig inatt.
När du somnat så byter jag täcket mot mig själv
och vilar på min hemlighet.."


Thåström – Flicka med guld

Superkul

Jag har fått beröm, påtryckningar att skiva mer och folk som sagt " Men som du skrev i bloggen..."
Jag tycker det är superkul. Men dessvärre tycker jag inte det känns lika kul att skriva..
Ska ta mig själv i kragen och styra upp det här, men inte nu.
Nu måste jag sova för imorn väntar tidigt jobb.
Men efter jobbet imorn å kan jag nästan lova att det blir ett inlägg, den ni!

Keep in touch!=)


Torsdag, fredag, lördag

Idag är det torsdag, och imorn är det fredag.
Fredag innebär visit i storstan, Ellen ska på konsert så jag och Kajsa passar på att ta snålskjuts(?) och ta lite QT under tiden.
Efter fredag kommer lördag och den tillbringas förhoppningsvis med
Anna och Vilgot i gnällstan för lite mys och umgänge.
Det låter som en perfa och skön helg tycker jag.

Ja då vet ni.

Hej.

Vela bör man, annars dör man?

Åhhh är vad jag känner just nu, och det är inget sånt där ”Åhhhhhh vad kul!”
utan mer ”Åhhhh vad ska jag göra med mitt liv??!”

Jag är en sån person som vill så mycket, mest hela tiden.
Dagdrömmar är något jag ägnar mig oerhört mycket åt, många gånger ”vaknar jag upp”
ur dagdrömmeriet och inser att jag inte är där, utan här.
Någongång då och då förverkligar jag mina dagdrömmar, med en resa hit eller dit,
ett inköp och ibland till och med förändringar som just förändrar livet.
Nu känner jag att jag är på väg mot de där stora förändringarna.
Gör jag det inte inom en snar framtid så känns det som att allt, eller jag, kommer explodera.
Samtidigt vet jag att jag är en person som är på jakt efter något och någon hela tiden,
vad gäller upplevelser, kärlek, sysselsättning, i princip allt.

Jag vet att jag tjatar, men jag har nog världens drömjobb, jag träffar så otroligt underbara människor dagligen,
människor med drömmar och visioner, ungdomar med hela världen för deras fötter och om jag älskar mitt jobb kan jag nog inte beskriva hur mycket jag älskar de personer jag jobbar med!!

De gånger jag hittat kärleken vill jag alltid ha något mer, även om det känns fantastiskt så vill jag alltid gå ett steg längre, oftast vet jag inte åt vilket håll eller varför men jag kan liksom inte nöja mig med det jag får!

Åker jag iväg på en underbar semester eller tripp bara över dagen som ger avtryck och känns bra så vill jag bara fortsätta min resa, jag vill aldrig ”komma fram”.
Jag tror eller rättare sagt hoppas att jag inom en snar framtid kommer fram till ”målet”, samtidigt som jag hoppas att det inte finns nå mål och slut med resan.
Ja ni läser ju hur jag håller på, jag måste ju vara Sveriges eller kanske världens mest komplicerade människa!

Mycket vill ha mer, eller vad säger man. 


Nehe, så idag ska jag försöka börja leva efter några kloka (Självklara?) ord.
Magda, min bättre(?) hälft vad gäller grubbleri och velande, sa till mig häromdagen:
”Du är så himla brydd, du bryr dig så jävla mycket om vad andra tycker och därför gör du inte saker! Skit i dem och gör det du vill!” True that, och jag tror tänket skulle hjälpa mig mycket!

 

Jobb och kaxig attityd nu då, då kör vi!!!


Hohoho

Kan man inte sova får man vara vaken.
Har man tråkigt när man är vaken kan man alltid
leta, leta, leta, leta och samtidgt få lägenheten städad.

Guld,not!

Livsuppdat kommer.

puss

Tvåstusentie

När ni läser detta är jag förhoppningsvis på väg eller redan framme i Thai.
Kan kanske tyckas lite fegt att lägga upp detta och sen bara dra.
Men det känns bra att spy ur sig lite och
sen sticka och gömma sig ett par månader.

Fegt men smart.
Trevlig läsning, eller nå.


2010: Impulsivt, musikaliskt, kärleksfullt, Tunisien, kaotiskt, jobbigt, relationer,
härligt, känslofyllt, semestrigt, Borlänge, hatiskt, sömnbrist, avstamp, konferenser, diagnoser, Stockholm.

Musikaliskt: Thåström – Musikåret 2010 inledde med en konsert av
mannen, myten, legenden: Joakim Thåström.
Det vart en magisk februarikväll i linköping för mig och mina kumpaner.
Länge leve punken! 
Peace & Love – De tre debutanterna och Vicky.
Vi kopplade på husvagnen and off we went.
Till en vecka fylld med musik, alkohol, vänskap, rhyponol, och inte minst skratt.
Lätt en av de bästa veckorna under 2010!
Turné – Som om att det inte räcker med att flänga runt på
div. konserter och festivaler så jobbar jag ju också med musik.
Eller med folk som utövar musik.
2010 slog vi till på stort, så under sex försommarveckor turnerade vi
Västmanland och rike runt. Det hade kunnat bli en flopp, men blev en flipp.
Sex otroligt roliga och lärorika veckor tillsammans med massor av
härligt folk av alla dess slag. Inte illa pinkat, inte illa!
Utöver turnén har jag väl vart på en sisodär 35 jobbrelaterade konserter
under det gånga året. Hype!
Håkan Hellström – förgyllde vår novemberkväll för några timmar.
Hovet var fullsatt och vi var fulla i förväntan och lättöl.
Mr H levde upp till vår förväntan, bigtime.
Det var en av de mest magiska, fantastiska, underbaraste kvällarna i mitt då 23-åriga liv. 

Tunisien -  Vad gör man när sommar-Sverige sviker och man vill känna allt annat än ansvar?
Man impulsbokar en all-inclusive resa till Tunisien med Maggie May och Mama Sverige!
Där solar, badar, ölar, äter, njuter, läser böcker, röker smala cigaretter,
och skrattar man som bara den!
OS – I Vancouver och med oss fastklistrade framför TV:n.
Fem guld, två silver och fyra brons blev det för oss,
ändå inte så illa pinkat för vårt sketna lilla land i norr!
Att hockeyn inte gick alls som man ville var den största besvikelsen,
och Anja måste väl nästan ta priset i den största bedriften..
Men det jag kommer ihåg mest är allt OS-mys,
alla ”mitt-i-natten”- ställda alarm, OS-frukost
och säng/soff-häng tillsammans med sportnördiga snyggingar!
Midsommar – Halmstad byttes mot Jägaråsen och en riktig
 kanon-(läs på flera sätt) midsommar blev av!
Vänner, bekanta, lekar, musik, alkohol you name it.
Att sen hela kvällen avslutades på alla andra sätt än på topp för flera av oss bjussar vi på!
Blue man Group – En oktoberkväll i Stockholm som avslutades på
Göta Lejon med att se Blue man Group. Det var en hrm upplevelse.
Speciellt, roligt, halvt läskigt och inte minst överraskande.
Absolut inget jag ångrar att jag sett, men inget jag skulle se igen!
Maskerader. Tre maskerader avverkades och det under en månads tid.
Här snackar vi prestationsångest av rang.
Måste dock medge att jag är mest nöjd över min ”Edward Scissor hand”-outfit.


Annat av värde som 2010 bjöd på då:

Anna
, AnniePannie, Blomman, kärt barn har många namn.
2010 bar det av till varmare breddgrader och plugg av rang.
 Australien blev Annas nya hemland,
och trots att jag är otroligt glad för hennes skull måste
jag vara lite egoistisk och medge att jag vill ha henne här hos mig.
Aldrig i vårat 16åriga förhållande har vi vart ifrån varandra så länge som nu.
Jag saknar dig massor, men gassch lycka till din knäppa jävel!

Diagnos,
fick för första gången i mitt liv en diagnos på en sjukdom.
Jobbigt kan tyckas. Men hey! Den var ju inte dödlig,
och det som inte dödar härdar har jag hört..

Relationer, egentligen så hatar jag ordet men det måste ändå stå med.
För under 2010 var detta en oerhört stor del av mitt liv.
En enormt viktig och värdefull relation krossades och förstördes.
Det var ett nödvändigt, men ändå så svåra val att ta.
Vissa saker i livet kan man inte bestämma över,
hur mycket man än vill och 2010 förklarade för mig att
det inte är lätt att få personer att ändra sig och sina beteenden,
hur mycket man än vill och hur ont det än gör att se något/någon så värdefull förstöras..
Jag längtar så enormt efter att få bygga upp den igen!
Du behövs liksom för att jag ska känna mig hel..

Jag visste att jag skulle få fast jobb, men jag ville inte riktigt påminna mig om det.  
Självklart vill jag ha jobb men på något vis kändes det så otäckt,
som att man blir totalt låst på nå vis, fast det egentligen inte är så.
Hur som. Kontraktet skrevs på,
vilket innebar att jag för första gången i livet just nu har en fast tjänst
och ett väldigt krävande men fan så roligt jobb!

Kan nog nästintill helt ärligt skriva att jag för andragången i mitt liv
(det jag trodde var första gången räknas inte längre, jag har insett att det inte var så)
blev kär.
Det tar emot att skriva det, eller rättare sagt att erkänna det, mest för mig själv.
Men när jag tänker efter så var nog fallet fan så, jag förstod det bara inte då.
Jag gick emot många av mina principer, och det är jag glad för idag.
För under tiden det varade mådde jag så himla bra,
kände mig lycklig och hade jävligt roligt.
Sen kan man ju idag ångra hur man skötte situationen och
irritera sig över att man aldrig kan svälja sin stolthet.
Men that´s my bad!
Skön period var det i alla fall och det känns ju himla bra nu.
Känns aningen läskigt att skriva det här men vafan, då vet du iallafall!

2010 innebar återupptagande av min karriär inom fotbollen.
Det blev en hel del tisdagar och söndagar innan intresset
hos flera svalnade och det lades ner.
Synd tycker jag. Hade inte fallet blivit så skulle jag nästan tippa på att jag
blivit värvad till allsvenskan vid det här laget, lätt! 

En ny kärlek till familjen införskaffades i september, han heter Milton,
han är hårig och vit och är världens mest sötaste, jobbigaste hund för tillfället.

Inga bilder tyvärr, fanns så många fin, så ni får kolla på fejjan ist.

En liten del av mitt 2010.
Let´s make history 2011!!


Dags snart då...

Nu är väskan packad, känns som jag glömt något men kan fanimig inte komma på vad..
Håret är cutat. Det blev kort, väldigt kort. David säger att jag är en pojkflicka..

Nu börjar jag bli trött, så det är dags för bingen några timmar, sen väntar evfärd till Arlanda.
Wihee!!

Imorn kommer årsbloggen, efter det inlägget blir det lugnt här ett tag.
Isället får ni efter det inlägget masa er hit:
cool blogg, typ.

Btw, mitt vanliga nummer lämnas hemma, istället får man skriva på fb eller mail
eller fråga efter thailandsnumret, om man hellre vill det! =)
See yaa tomorrow, or not!


Nytt år, tjockare lår.

Den första dagen på det nya året är över.
Det känns ju just inget speciellt alls.
Trevligt igår, god mat, bra hockey, discorum och för mycket champagne.
Det har känts i huvudet idag kan jag lova.

Tidig dag imorgon väntas för att packa väskan,
cuta håret, äta lutfisk, te en "hej då- ride" och annat viktigt.

Ett låångt inlägg om 2010 kommer på måndag, om jag vågar publicera det.. =)

Tjipp!

Fjantigt.

Så trött så jag spyr typ.

Imorn väntar nya äventyr och antagligen sista jobbdagen på läääänge.
Lovely, och scary på samma gång.

Tänkte tanken om flygresan idag.
14 timmar, två start och landningar..
Hjärtat klappade aningen fortare och tårarna var nära, varför är jag sån fjant?? 

Nu orkar jag inte med mig själv längre.

God natt!


Mata mig!

Idag kallade allvaret på jobbet, klumpen i magen släppte till stor del!
Jag vet inte vad det är med mig och Köpingskontoret, det bara går utav fan där.
Antar att det är kaffe-maskinen jag har att tacka för det.

Nu när det börjar dra ihop sig för resan så har jag blivit aningens populär.
Folk vill träffas, och jag vill såklart träffa dem, och med de flesta träffar innebär också mat.
Idag har jag blivit bjuden på lunch av kollegan
och efter jobbet väntade god mat, mysig stämning och QT med Stina på Kirin.
Som också bjöd på hela kalaset, inte illa!
Imorn efter jobb väntar spel och mat med systrar och kusin.
På torsdag är det dags för umgänge och troligtvis mat hos Kajjan och Per.
En lutfiskmiddag med mama ska också klämmas in.
Missar jag flyget på måndag kan jag ju alltid rulla ner till Thai!

Min kropp börjar nerva sig, och vill därför inte ha sömn.
Tur för mig som både hann se lite hockey, skriva klart verksamhetsberättelsen
och skicka iväg lite mail under tiden den nerva.
Men nu känns det som det räcker.

Shit vilket matigt inlägg, nu ska sovas, så jag orkar äta imorn!

Öjj, ni har väl inte missat den senaste och hetaste nyheten i bloggvärlden??!!
Checka in:
kartaochkompass och där med basta!

Tudeluuu!


Six days..

Vilken wonderful jul det blev!

Natten till julafton blev det säng-hav med alla syrror,
dumt att bryta en tradition och speciellt dumt när den är urmysig och
man känner sig som en 7-åring igen!
Julaftons-morgon och grötfrulle deluxe.
Sen tog jag, Fanny och Stina släden till Köping för att jobba lite.
Jobbet var placerat på St: Olovsgården och uppgiften var att servera ett gratis julbord
till de som inte har det lika lätt i livet som många andra.
I början kändes det aningens jobbigt men när alla gästerna kom vart det hur kul som helst
och tiden liksom rann iväg!
Över 100 personer kom och ännu en gång insåg man att livet inte alltid är rättvist..

Sen åkte vi hem till alla andra sis och mama för att fira lite jul.
Sömn till Kalle är ännu en kär tradition jag håller fast vid.
Sen mat tills magsäcken sprack och julklappar så glädjen sprack.
Fick riktigt bra och fina grejer. Puss på er!


Juldagen då. En total opepp människa svepte om och vart en riktigt festprissa.
Buzz, reunion och drinkar byttes mot dans, härj och shottar.
Vart en riktigt rolig och i slutet väldigt snurrig kväll.
Men man ska väl bjuda på sig själv har jag hört!

Nu är det sex dagar kvar till "the big day".
Har vart tok-laddad och uppspelat hela tiden. Tills idag, jag känner liksom inte för det.
På nedräknaren står det "Thailand 6 dagar", i huvudet står det "PANIK!!"
Antar att det är allt jobb-och
"hinna träffa människor-stress" som sätter i.
Imorn ska jag jobba aset av mig så att det förhoppningsvis känns bättre efter det!

Nu blir det sova så man orkar imorgon.




En av mina favvo-poser.
Kommer nog intas många gånger de två kommande månderna!