Fjantigt.

Så trött så jag spyr typ.

Imorn väntar nya äventyr och antagligen sista jobbdagen på läääänge.
Lovely, och scary på samma gång.

Tänkte tanken om flygresan idag.
14 timmar, två start och landningar..
Hjärtat klappade aningen fortare och tårarna var nära, varför är jag sån fjant?? 

Nu orkar jag inte med mig själv längre.

God natt!


Mata mig!

Idag kallade allvaret på jobbet, klumpen i magen släppte till stor del!
Jag vet inte vad det är med mig och Köpingskontoret, det bara går utav fan där.
Antar att det är kaffe-maskinen jag har att tacka för det.

Nu när det börjar dra ihop sig för resan så har jag blivit aningens populär.
Folk vill träffas, och jag vill såklart träffa dem, och med de flesta träffar innebär också mat.
Idag har jag blivit bjuden på lunch av kollegan
och efter jobbet väntade god mat, mysig stämning och QT med Stina på Kirin.
Som också bjöd på hela kalaset, inte illa!
Imorn efter jobb väntar spel och mat med systrar och kusin.
På torsdag är det dags för umgänge och troligtvis mat hos Kajjan och Per.
En lutfiskmiddag med mama ska också klämmas in.
Missar jag flyget på måndag kan jag ju alltid rulla ner till Thai!

Min kropp börjar nerva sig, och vill därför inte ha sömn.
Tur för mig som både hann se lite hockey, skriva klart verksamhetsberättelsen
och skicka iväg lite mail under tiden den nerva.
Men nu känns det som det räcker.

Shit vilket matigt inlägg, nu ska sovas, så jag orkar äta imorn!

Öjj, ni har väl inte missat den senaste och hetaste nyheten i bloggvärlden??!!
Checka in:
kartaochkompass och där med basta!

Tudeluuu!


Six days..

Vilken wonderful jul det blev!

Natten till julafton blev det säng-hav med alla syrror,
dumt att bryta en tradition och speciellt dumt när den är urmysig och
man känner sig som en 7-åring igen!
Julaftons-morgon och grötfrulle deluxe.
Sen tog jag, Fanny och Stina släden till Köping för att jobba lite.
Jobbet var placerat på St: Olovsgården och uppgiften var att servera ett gratis julbord
till de som inte har det lika lätt i livet som många andra.
I början kändes det aningens jobbigt men när alla gästerna kom vart det hur kul som helst
och tiden liksom rann iväg!
Över 100 personer kom och ännu en gång insåg man att livet inte alltid är rättvist..

Sen åkte vi hem till alla andra sis och mama för att fira lite jul.
Sömn till Kalle är ännu en kär tradition jag håller fast vid.
Sen mat tills magsäcken sprack och julklappar så glädjen sprack.
Fick riktigt bra och fina grejer. Puss på er!


Juldagen då. En total opepp människa svepte om och vart en riktigt festprissa.
Buzz, reunion och drinkar byttes mot dans, härj och shottar.
Vart en riktigt rolig och i slutet väldigt snurrig kväll.
Men man ska väl bjuda på sig själv har jag hört!

Nu är det sex dagar kvar till "the big day".
Har vart tok-laddad och uppspelat hela tiden. Tills idag, jag känner liksom inte för det.
På nedräknaren står det "Thailand 6 dagar", i huvudet står det "PANIK!!"
Antar att det är allt jobb-och
"hinna träffa människor-stress" som sätter i.
Imorn ska jag jobba aset av mig så att det förhoppningsvis känns bättre efter det!

Nu blir det sova så man orkar imorgon.




En av mina favvo-poser.
Kommer nog intas många gånger de två kommande månderna!


Kul i jul. Tiden kutar ifrån mig, och det ...

Kul i jul. Tiden kutar ifrån mig, och det med en rejäl dos roligheter, inte oroligheter:) Uppdatering om mitt värdefulla liv kommer inom kort, I promise!


Koffein i mitt hjärta!

Sicken dag!
När klockan slog 9.30 och det var dags för den obligatoriskt fikarasten
på exp:en i Köping var jag inne på min femte kopp kaffe..
Vågar inte säga hur många det hunnit bli nu när dagen är slut.
Dricka koffein bör man, annars dör man!
Antar att det var mycket tack vare kopparna jag kunde speeda på sen,
och hej var det gick när jag satte igång!
Att jag missbedömde tiden med sisodär tre timmar var ju ingen större grej..

Efter nio timmar på jobbet ilades det iväg till Eskilstuna med Fanny,
där de sista klapparna inhandlades. Äntligen klar!

Sen hem till Kungsan för lite rulle, kaffe och reunion med Marta.
Min första tanke då han klev in genom dörren var att tomten fått mörkt skägg,
men när jag tog en närmare titt såg jag att det var Marta som gömde sig där bakom=)


Hade nyss ett deep-talk med en av mina klienter.
Förbryllas över hur klok jag kan låta!
Herregud det låter ju så himla bra, men när det väl kommer till kritan så beter jag
mig nog precis tvärtemot mina egna kloka råd.
Skärpning på den!


Va?! Var det någon som sa att det var 11 dagar kvar?


Jag jobbar så fort så inte ens kameran hinner med mina rörelser..


Valp-mamma

Jag har vart en valp-mamma inatt.
Ni som tycker det är jobbigt med människo-ungar, ring mig så ska ni få låna ett stycke valp en natt.
Ungar ligger där de ligger även om de skriker.
Valpar är högt, lågt, överallt och ingenstans, samtidigt.
Dessutom kan de skälla rätt bra också.
Milton är en väldigt pratig hund, och går inte allt som han vill så pratar han utav bara helvetet.
Och jag lovar, det hörs.

Min valp-natt innebar omöblering av lägenhet och ytterst lite sömn.
När vi väl somnat efter klockan ett, så sov vi. Några timmar.
04.30 var det dags för full fart igen.
Lekdags, kissdags och matdags.
Med andra ord, dags att ta tag i dagen.
Så nu har jag vart igång några timmar, vilket iofs är bra för då hinner
jag ju kanske både jobba och shoppa klappar idag!

Tack Mille, jag känner en stor hatkärlek till dig!



Superdålig bild, men det visar ju vem som har övertaget! =)


Fjorton dagar.

Slut. I. Huvudet.

Nu är det fjorton, snart tretton dagar kvar i landet.
Det känns nästan för nära.
Så mycket jag skulle vilja göra och så många jag skulle vilja träffa innan det är dags.
Tro nu inte att jag klagar, trots att det kanske låter så.
Ser fram emot detta nå så fruktansvärt mycket.
Men nu när det är så nära kommer liksom ågrenen lite automatiskt.

Ska fortsätta på mitt "God Jul-brev" och nyårsblogg.
Som det ser ut nu är nyårsbloggen väldigt öppen och väldigt naken för att vara mig.
Nästan scary.
Så ni vet.

Det är svårt att lära en gammal hund sitta...

Det är svårt att lära en gammal hund sitta.. Jag har hört att på nätterna ska man vara trött och sova. Sen har jag hört att man inte ska tro på allt man hör. Snart dags för ett långt pass på jobbet då. Tick tack tick tack...


Dags för ett D.

Fredagskväll.
Blev en sen eftermiddag/tidig kväll på kontoret i min ensamhet.
Boring var känslan då, lättnad är känslan nu.

Efter jobb vart det en kort chill med mig själv. 
Sen dags för påpälsning och promenad till ishallen för att kika sista matchen för i år.
Och sista gången för mig att se KIK denna säsong.
Himla spännande och rolig match.
Det vart vinst, och tur var det för Persa om man säger så..

Nu väntar sängen på mig.
Imornbitti blir det hurtig tur med inslag av jobb,
sen är tanken att ett köpcenter nära dig ligger risigt till!
Julklapar måste inhandlas, den stora frågan är bara vad som ska köpas..
Jaja det är ett I-landsproblem av rang så nog med det.

Om en vecka är julafton slut, om två veckor är det ett nytt år.
Gassch vad tiden går, hej kom och hjälp mig!

Nu skriker Ryan, så lika bra att lägga ner detta då! =)





Nattsällskapet är inget att klaga på..

 


That´s what friends are for!

Detta inlägg skulle komma sisådär  01.00 typ,
men blogg.se ville inte som jag så därför läggs det in nu!

Here it is:


Kom hem på tok för sent, och på tok på för dåligt humör.
Innanför dörren möttes jag av två solstrålar i min soffa,
tända ljus och en nystädad lägenhet.
Kan man få bättre vänner?
På senare tid har de också överöst mig med ”impuls-presenter”,
såsom filtar, ljus, julstrumpa, CL, julgransmatta, glöggmuggar
och en dag hängde en dörrdekoration med julinspiration på min ytterdörr.
När jag är sjuk kommer de som en självklarhet med snus
och annat som gör livet värt att leva.

Finns det några baktankar kanske??
Nej jag tror helt enkelt att jag har himla bra och omtänksamma vänner!
Tack för det Gud och tack till er som står ut med mig och alla mina kontrollbehov.=)




Nu börjar det stressa på, strax dags för resa och noll jobb på cirkus 65 dagar.
Ångesten börjar växa, hur ska allt gå när jag är borta?
Antagligen kommer det gå så jävla bra, och det hoppas jag med.
Då kanske jag kommer hem och inser att jag inte kan göra allt.
Utan att andra klarar biffen minst lika bra.
Det vore ju minst sagt otroligt skön     t.






Några av de braiga människorna jag har omkring mig!






Summan av kardemumman?

Slutsatser att dra efter att ha städat replokaler i två dagar:
1. Klistermärkena från snusdosor sitter ordentligt när man tejpar de på element,
Kronan är speciellt svår att skrubba bort.
2. Att blanda div. olika rengöringsmedel, lacknafta och annat hjälper bra mot skit,
och du får nästintill en gratis fylla på köpet.
3. Nagellack och T-sprit går inte ihop.
4. Tejp och klistermärken på vita dörrar är ett helvete.
5. Intorkade tuggade tuggummin på golv är drygt..
6. Att jobba för mycket och bära tunga grejer upp och ner är fortfarande jobbigt.

När jag väl kom hem från jobbet idag så var jag nästintill döende.
Slängde mig in i en varm dusch för att sen fortsätta jobba vid datorn.
Men jag ville aldrig mer komma ut.
Tillslut var jag dock tvungen, kan ju inte leva i duschen..

Som vanligt så spelade min kropp mig ett spratt när det blir lite mycket.
Febern kom och orken för allt försvann.
Men jag löste det ändå, älskar att vinna dessa fighter mot the fever!
Måste leda med 30-2 eller nå vid det här laget!

Nu orkas dock inget mer idag, och imorn ska (måste) jag må bra!!
Får sällskap av Jason aka Ryan nu, mys!


Stackars I-länder

Fan vad det ska hända grejer då.

I-landsproblem är rätt roliga problem eftersom att
de överhuvudtaget egentligen inte är några "problem".
Men vi i Sverige har ju knappt något att reagera över eller kalla problem
om man jämför med många andra länder, så vi måste liksom ha dessa
så att folk kan tycka lite synd om oss och förstå att vi faktiskt också har problem.
Trots att vi har en jävla massa våldsbrott, övergrepp och nu också terrordåd i Sverige, igen,
så skapar vi ändå dessa I-landsproblem.
Gulle oss, nej jag menar stackars oss!


Mitt största I-landsproblem för dagen:
1. Det finns inga lock till våra "take-away-kaffe-muggar" på jobbet.

Poor poor me!



Fyndig bild, till fyndigt inlägg.


Mondaymorning.

Saker och ting börjar rucka på sig, sakta men säkert!
Jag är så himla övertygad om att det kommer bli så bra,
jag kan knappt bärga mig och när jag tänker på det får jag nästan
det där stolta löjliga leendet som M annars är känd för .
Håll ögonen öppna folks.
Det kan bara inte bli nå annat än succé.
Just Make it Work!



Härlig bild på mindre härligt folk?


T.r.ö.t.t.

För trött för bloggen.
För trött för tänket.
För trött för livet.

Men lika glad är jag för det, fast gladast är nog huvudet som snart får sova! =)

Hejpa!


                                                              Himla skö    n pose!

Tack så mycket hjärnskrynklaren!

Jag har under hela detta år gått hos en leg. Psykoterapeut som det så snyggt heter.
När jag fick chansen att gå till en Psykoterapeut så tvivlade jag.
Det är väl bara knäppskallar och annat löst folk som går dit?
Men efter vårt första möte insåg jag att det var just det jag behövde,
och vad många andra säkerligen behöver, men inte vet än.
Man behöver inte vara självmordsbenägen, inne i en djup depression
eller nått annat tungt, som folk tror för att gå.
Det kan vara att man är stressad, inte vet vart man är i livet, ha sömnproblem.
Eller som i mitt fall, när mycket har blivit på tok för mycket
och när andra personer och deras beteenden påverkar ens liv alldeles för mycket!
Eller nå helt annat, såklart!  
Tänker man efter så är det ju till och med lite ”inne” att ha en terapeut,
typ alla kändisar och jag har en, coolt!

I alla fall, så har jag idag haft den sista träffen på länge eller
någonsin med min hjärnskrynklare, som han gärna kallar sig.
Det känns sådär.
Han har fått mig på så många andra tankar och
fått mig att se så många nya möjligheter som jag inte trodde fanns.
Jag har också insett mer vem jag är och inte vem jag tror jag är.
Med andra ord ångrar jag inte en sekund av att jag började gå hos honom.
Jag hoppas och tror (nästan vet) att jag blivit en bättre människa tack vare honom.
Det är imponerande hur mycket man faktiskt har att säga när någon lyssnar!

Så, en given plats på tacklistan är vad han har, om och när jag blir känd!
Tack, tack och åter tack!

Gassch nu blir jag nästan rädd för mig själv, så öppen som jag är nu!
Men det är antagligen hjärnskrynklarens ”fel”.. =)


Hålla huvudet högt..

Man kan bara älska och förlora stort,
det finns alltid saker man inte skulle gjort.
Att följa sitt hjärta, fem ord som jag köpt.
Man kan bara förlora och hålla huvudet högt.

-Eldkvarn, huvudet högt.


True that.


Ursäkta röran, jag bygger om.

Ovanligt rörigt inlägg, för en ovanligt lugn helg.
Mitt 24-årig liv har hittills bestått av mycket fester och alkohol.
Åldern börjar ta ut sin rätt, så denna helg blev hur lugn som helst.

Fredagskvällen bjöd på hellyxig mys-middag för tre,
urdålig hockeymatch, förföljelsemani och avslutades med
film och sovande sällskap.

Klockan ställdes och imorse var man uppe tidigare än tuppen.
Sladda iväg till Arboga för att jobba bort en lördagsförmiddag.
Hem, på med termobyxorna, lasta in de tre hyntarna (Ada, Milton och Magda)
och dra för att leka av sig i snön framför en kamera.
Sen vart det nedvarvning och i paketet ingick
alltifrån kaffe, tutt-kläm och middag, lovely!

Som om inte detta vore nog, fick även Köping ett celebert besök på kvällskvisten.
Youtube, bees, mysiga barn och umgänge stod på schemat, störtskönt!
Nu är det nedvarvning med spotify innan sömnen måste komma.
Ska upp och hurta imorn bitti, och då måste man vara utvilad
för på våra hurt-rundor går det undan vill jag lova!

Nu är ju inte helgen över än, så jag kan inte garantera att den blir helt lugn,
bjuds det upp till Söndagsfest kan jag inte lova nå..



Gör en crazy grej och bjuder på en crazy bild till tråkigt inlägg!


Lotta, Astrid aka stålkärringen och Pippis morsa överexponerar!


Glider med, typ.

Jaha så att säga.
För jag vet inte vad jag ska skriva.
Jobbet rullar på som bara den, och jag rullar med.
Gäller att följa strömmen någonstans!
Idag vart det ett lååångt jobb-pass..
Segt är bara förnamnet. Boring skulle kunna vara mellannamn.
Efternamnet är ett för fult ord för att publicera!

Nu är det seg och häng-känsla som gäller.
Och jag hoppas att utslag, blåsa och frossa bara är inbillning.

Imorn blir det roligare däremot.
Möten på fm, tårtbakning på lunchen, julfika på em och mys med band på kvällen.
Perfa!

That´s it for today. Nu kallar sömn!


Typ jag, typ nu. Fast ändå inte. Men känslan är densamma,
fast med mindre alkohol i blodet. Typ.



Har gått och snöat in mig på en låt också, eller nej två ,
men den ena går lite såhär…:

And I don´t want the world to see me,
cause I don´t think that they´d understand.
When everything´s made to be broken,
I just want you to know who I am.